Liger - Ligern - Information, Upplysning, Bilder, Filmer och Forskningasartiklar

Ligern ar en korsning mellan tva stora katter. Ligern ar en avkomma fran ett manligt lejon och en kvinnlig tiger. Darav ar ligern en blandras mellan tva panterarter. For narvarande forekommer inte denna blandras i det vilda utan bara i fangenskap. Ligern ater enbart kott och ar den storsta kottforbrukaren av alla kottatare varlden over. Ligern ar den storsta av alla kattraser samt den storsta av kottatare i varlden. Bade lejon och tigrar ar mindre an halva storleken jamfart med ligernn.

Ligrar har avsiktligt avlats fram under de senaste 200-300 aren. Lejon och tigrar har alltid ansetts som en symbol for styrka och kraft. Darfor var de mycket populara bland kungar och furstar. Historiska bevis kan sagas bevisa att 1799 var da den forsta ligerunge nagonsin fotts i varlden. Indien blev det forsta landet att ha ligerungar som fotts avsiktligt. Detta bevis baseras pa den malning av ligrar som gjordes 1799. Darfor ar det mycket mojligt att en liger skulle kunna ha fotts fore tidpunkten fore malningen ocksa. Ligeruppfodning upprepades senare i olika lander som Frankrike, Tyskland och England under 18- och 1900-talen. Den forsta ligern i USA, foddes 1948 - ligern Shasta. Den forsta ligern fodd i Kina var 2001, forsta ligern i Sydkorea foddes under 1997, den forsta ryska Ligern omkring 2004. Sedan foddes aven en i Taiwan augusti 2010.

En ligern ar en korsning mellan en lejonhane och en tigerhona. Ligrar ar mer an dubbelt sa stora som lejon och tigrar. Det finns ett litet antal ligrar runtom i varlden, eftersom parning sker i fangenskap, och de inte lever i vilt tillstand for tillfallet. Enligt olika kallor uppskattas antalet ligrar i varlden ligga pa ungefar 100 stycken. 1972 fanns det bara en liger i varlden, Shasta. USA har hogst antal ligrar i varlden, ungefar 30 stycken. Kina ligger tvaa med ungefar 20 stycken. Dessa siffror ar fran 2010.

Ligern ar det storsta kattdjuret i vardeln tillsammans med alla pantrar . Det ar for att ligerar ar valdigt tunga och har en gigantiskt kroppsstruktur en normal liger kan vaga 410 kilo. Den hogsta vikt som nagonsin uppmatts for en liger ar 727 kilo. Ligern brukade bo i Wisconsin, USA. Andra kattdjur som tigrar och lejon vager nastan halften sa mcyket som ligrar. En tiger kan na en vikt av 270 kilo och ett lejon 230. Det gor ligern till det storsta kattdjuret pa jorden.

Ligrar ar ocksa de langsta kattdjuren som finns. De kan upp till 3,7 meter langa. Bland fyrbenta djur ar 3,7 meter det langsta som nagonsin uppmatts. T.o.m den afrikanska buffeln som ar sa stor, ar bara 3,3 meter lang. Tigrar a andra sidan ar nastan 3 meter langa och lejon ar 2,4 till 2,7 meter. Staendes pa bakbenen kan en liger utan problem na upp till kanten av en dubbeldackare och det har ligern Hercules visat ar mojligt.

Ligern har en enorm kroppsbyggnad. Deras ben ar storre och tyngre, och de har storre tander. En ligers gap ar lika brett som en manniskas axelvidd. Jamfort med tigrar och lejon ar ligern darmed storre, inte bara i kroppsmassa, men aven nar det galler enskilda attribut. Aven benen ar storre an hos de bada andra arterna. Bakbenen hos en liger ar ofta 1,2 meter langa. Men fran frambenens tar till oronens toppar kan de bli upp till 1,8 meter. Darmed ar en vanlig liger avsevart starre an lejon och tigrar i alla avseenden. Det ar alltsa inte bara vikten, utan aven kroppens struktur som gar den starst.

En liger har ett randigt skinn. Dessa rander liknar precis en tigers rander till formen. Till fargen ar ligerns rander valdigt morka, men det finns dock inga helt svarta rander, de ar snarare morkt bruna. Skinnets bakgrundsfarg liknar lejonets skin, ungefar blekbrun. Ligerns rander ar valdigt klara och starka nar den ar ung. Men nar ligern blir aldre bleknar randerna och blir ibland svara att se.

Ligerns fysik och form liknar lejonets. I vissa fall har hanen man, men i vissa fall har hanarna ingen man. Det beror faktiskt pa vilka olika attributer de arver fran sina foraldrar. Manen hos en liger ar inte speciellt stor. Om en liger har man ar den valdigt naturligt valvardad. Lejon daremot har valdigt grova manar, som buskar. Medans Ligerns svans liknar tigerns, svansen har aven rander. Emellertid i vissa fall sa liknar den exakt en tigers svans. Anden pa en ligers svans ar vanligtvis svart.

Det finns valdigt lite kunskap om varfor Ligers vaxer sig mycket storre jamfort med sina foraldrar som ar Lejon och Tigrar. Det utfors fortfarande mycket forskning for att forsta vad det ar som orsakar fenomenet. Forskare har hittat en ledtrad hittills; Ligers saknar nagot, vilket ar ett vaxt-inhiberande hormon. Detta gor att Ligers vaxer sig mycket storre. Dett fynd har likval kritiserats hart for att ifall Ligers saknar detta hormon, varfor stannar deras fysiska vaxande efter 8 till 9 ar? Darav finns det ingen solid forstaelse for den exakta orsaken till den stora kroppsmassa Ligers har i forhallande till andra kattdjur.

En annan mycket viktig egenskap hos ligern ar deras hastighet. I fraga om snabbhet ar ligern mycket snabb. Enligt Dr Antle, kan en liger uppna en maxhastighet pa 60 miles per timme. (97km/timmen) Detta gor Ligern snabbare an tigern. Enligt andra kallor, kan ligers na en maxhastighet pa 50 miles per timme. (80km/timmen) Denna hastighet ar likvardig med tigerns. Lejons maxhastighet ar 40 miles per timme (64km/timme). Baserat pa denna information sa ar ligern det nast snabbaste kattdjuret i varlden efter geparden som med sina runt 80 miles per timme (129km/timmen) ar det snabbaste kattdjuret pa jorden.

Vid en enda maltid kan en liger ata mer an 45 kilo kott. Men djurskotaren och agare vill inte gora ligers feta. Vanligtvis ger de ligers ungefar 14 kilo kott pa en dag. Detta ar en bra kost for en halsosam liger. A andra sidan ater lejon och tigrar cirka 4 till 6kilo kott pa en dag inte mer an sa. Statistiken visar att ligers ater storre mangd kott an nagot annat rovdjurs daggdjur pa jorden. Enligt Dr antle ger han sin liger Hercules cirka 11 till 14 kilo kott pa en dag. Han sa att han kan ge honom mer men det kommer att gora honom fet och han kommer att fa mera tyngd och det kommer aven att gora att han inte kan ga med denna vikt.

En ligrar beteende bestar av en blandning av bade lejon och tiger. Vissa tror, nar det kommer till beteende att en liger star hogre an bade tiger och lejon. Ligerar ar valdigt sociala. Denna egenskap kommer fran lejonet. Ligrar alskar att simma i vatten. Denna egenskap kommer fran tigern. Aven nar Ligrar blir gamla behaller dom sitt milda beteende. Medans lejon blir vildsinta och territoriella vid hog alder, dom tolererar inte mansklig kontakt, aven fran tranare fran barndomen.

Diverse forfattare har skrivit att ligern har en mycket kort livscykel. Det finns dock inga entydiga bevis som styrker att sa ar fallet. Det ar sant att i de flesta fall nar ligerungarna fods sa dor de inom kort. Dock galler liknande sak aven for tigerungar da 50% av dessa dor inom kort och nastan lika stort antal lejonungar dor aven de kort efter fodseln. Den hogsta uppmatta aldern for ligern ar 24 ar vilket var aldern pa ligern Shasta.

Lejon i vilt tillstand lever endast tio till tolv ar. Tigrar i vilt tillstand lever cirka tio till femton ar. Lejon i fangenskap lever i cirka 15 till 20 ar, vilket aven galler for tigrar i fangenskap. Samma statistik galler ocksa for ligers. I projektet, ligerworld.com sa har ligern levet ett normalt live i linje med lejon och tigrars normala leverne. Vidare statistik for ligern visar till exempel en liger i Bloemfontein som levde i 17 ar under 1960-talet. En liger vid Wisconsin djurreservat i USA levde i 21 ar. Med tanke pa deras laga antal i varlden ar det genom genererade result mycket svart att faststalla hurvida ligern har en kort livscykeln eller ej.



Ligrar vaxa snabbare an lejon och tigrar. Aven en liten ligern unge vaxer snabbare an ungar av tigrar och lejon. En 60 dagar gammal ligern ar ungefar 16 pounds i termer av sin vikt. Aven vid samma alder, det tigerungar vager runt 9 pounds. En 90 dagar gammal ligern unge vager ca 36 pounds. A andra sidan tar det ca 120 dagar for en tiger unge att fa en vikt pa 36 pounds. Vid tidpunkten for fodseln, bade liger och tigerungar ar av samma vikt. Detsamma galler om lejon och liger som ungar ocksa. Detta ar en tydlig indikator pa att den procentuella okningen av liger ungar ar mycket snabbare an tiger eller lejon ungar.



Hittills har man inte hittat nagot som bevisar att Ligern kan ha levt i vilt tillstand. A andra sidan sa har mycket sma anstrangning gjorts for att ta reda pa om sa har varit fallet. Det finns dock nagra rapporter som tyder pa detta. Gir Forest ar en nationalpark i Indien och ett territorium dar lejon och tigrar overlappar varandra. Personer och aven experter tror att Ligern kan ha levt har for hundratusentals ar sedan. Tyvarr har annu inga bevis pa detta sparats.



Det finns vissa rykten och spekulationer om att ligrar ar benagna till blindhet och det inte har en bra vision. Detta ar en annan vanforestallning och det ar inte sant alls. Denna forskning av ligerworld.com har inte sett en enda liger som har ett visionart problem. Denna forskning har beakats information om 20 ligrar, och inte hittat en enda liger kring att dem skulle ha ett visionart problem. Darfor blindhet och visionara begransningar for ligrar bara begransat till de ryktena. Om vi fragar nagon stor katt expert kommer dem att saga att visionen om denna ligern ar skarp som en prick.

Olika undersokningar har genomforts for att forsta mojligheterna for pyometra inom vildkatter. Dessa omfattar aven ligrar. Men resultaten av undersokningen tyder pa att chansen far att ligrar ska utveckla pyometra i nagot skede av sitt liv ar valdigt liten. I sjalva verket ar ligers mindre sarbara for livmoderinflammation. Jamfort med ligrar sa ar honorna mer benagna att utveckla pyometra, medan tigerhonor har svarare att utveckla pyometra. Ligerns formaga att vara mindre sarbar for pyometra ar ett annat viktigt bevis pa att dessa djur har ett mycket starkt immunforsvar och de ar inte kansliga for olika sjukdomar.

Bland de rykten som figurerar om ligrar, ar det ett som sager att tigerhonan maste gora ett kejsarsnitt for att kunna foda en ligerunge. Detta pastaende skulle i sadana fall innebara att ligerungar ar storre an tiger- och lejonungar. Det ar fel. Ligerungar ar i ungefar samma storlek som lejon- och tigerungar, daremot vaxer de mycket fortare. Undersokningar fran ligerworld.com har inte kunnat pakalla ett enda fall dar tigerhonan skulle ha behovt ett kejsarsnitt for att kunna foda en liger. Utover det sa har det inte heller funnits nagon rapport som sager att en tigerhona dott under fodseln av en liger. Foljaktligen ar alla pastaenden om kejsarsnitt och ligrar fel.

Det finns aven rykten om att ligers har problem med njurarna. For att undersoka om dem verkligen har njurproblem, genomgick ligerworld.com en studie av olika ligers och deras dod. I studien visar det att 2 av 15 ligers dog av njursvikt. En av dessa var 24 ar och hade redan levt sin normala livslangd. Den andra ligern var over 12 ar och hade ocksa levt storsta delen av den normala livslangden. Det ar ett till felslut att ligers finns riskzonen for njursvikt. Med tanke pa att det finns fa ligers, har man kommit fram till att risken for njursvikt hos varje liger ar 1.5 av 10. Vilket man inte ser som ett stort problem.

Ligrar intresserar manga manniskor for deras stora, gigantiska mammutliknande utseende. Nar folk far horas talas om ligrar blir de ofta mycket forvanade. Med detta i atanke later flera djuragare avsiktligt avla lejon och tigrar for att foda upp ligers. Efterat saljer de dem till tredjeman. Relativt ofta saljs de till individer som endast tar hand om djuren under deras forsta manader for att nar de blir storre overges. De ligrar som har tur hamnar i ett naturreservat eller sa slutar det valdigt illa for dem.

Listan av villfarelser, myter och felaktiga forestallningar om ligrar ar lang. en av alla missuppfattningar ar att ligrar ar ofruktbara. aven denna missuppfattning ar fel. enligt dr. Antle, som har mer an 20 ars erfarenhet av ligrar sager att det ar en galen missuppfattning att ligrar skulle vara ofruktbara. enligt honom forokar sig lifrar. honorna fortplantar sig mycket battre an hanarna. i en annan studie har man upptakt att hanarna har samma halt av testosteron som lejon och tigrar. ett ytterligare bevis ar att honorna forr har fott ungar, samt reproducerat li-ligers och ti-ligers. etc.

Da lejon och tigrar ar en utrotningshotad ras har flera lander satt stopp for avlingen av ligern ( korsning av lejon och tiger) Taiwan ar ett av de lander som stoppat avlen av ligern. i ett nyligen uppmarksammat fall i Taiwan botfalldes en man for illigal uppfodning av ligern och fick bota 1500 US Dollars. Dock ar uppfodningen av tigrar saval som lejon helt lagligt i majoriteten av statterna i usa.detta kan vara en av manga anledningarna till att usa har ett storre antal av varldens lejon och tigrar. dock anses lejon och tigrar utrotningshotade i den delen av varlden och tillats dorfor att avla korsningen lejon tiger( ligern)

Det rader inget tvivel om att ligern har rander som en tiger och kroppsbyggnad som ett lejon. Ligerns rander ar ocksa intressant att studera. Tigern har morka rander. En ligers rander ar ocksa morka men inte sa skarpa som en tigers och kan uppfattas som bruna. Monstret pa randerna ar exakt som hos en tiger. Vad man dock bor komma ihag ar att en tigers rander ar unika for varje exemplar och detta galler ocksa for ligern. Nar ligerns ungar fods ar deras rander mycket morka nast intill svarta. Nar de vaxer upp sa andrar sig fargen och randerna blir bruna. I hagre aldrar tenderar randerna att blekna och i nagra fall sa bleknar dom nastan helt. Detta har man observerat i foton pa ligrar dar ungarna har mycket tydliga rander medan de aldre har ett blekare monster.

Man kan alltsa urskilja tre faser hos fargen pa en ligers rander. I forsta fasen ar randerna morka eller svarta, i andra fasen sa blir de bruna och i tredje fasen har de ljusnat sa mycket att det kan kravas koncentration for att upptacka dessa. Fragan kvarstar varfor ligerns rander bleknar under en ligers livstid.Det finns en viktig slutsats som ligerworld.com drar pa grundval av de bildbevis som finns. Dar kommer man fram till att ligrarna har fler rander an tigrarna. Aven om rander och prickar pa ligern ar svagare an hos tigern sa finns det tydliga fotobevis pa att ligerns rander ar fler till antalet.